söndag 28 augusti 2016

Hys in mig som en flykting

Känns lite självupptaget att använda en flyktig-metafor i dessa tider när många flyktingar inte har någonstans att bo. Hur kan jag be någon att hysa in mig när det finns folk som har flytt på riktigt? Men äsch jag gör ju som jag vill. Och ensamhet, det kan alla känna igen sig i. Både flyktingar och de som kanske tar emot. Kanske är poesi vägen för folk att förstå att människor behöver någonstans att bo. Även fast mitt lilla alster bara syfta till mig och min lilla ensamhet.

Hys in mig som en flykting
Jag klarar inte av att vara själv
Jag driver här helt flyktigt
Vilsen som en älv
Jag behöver nån att fly till
Som öppnar upp sin dörr
Säger att ingenting är farlig
Säger att allt är som förr


Hys in mig som en flykting
Jag är så ensam så
Jag bär på så mycket undran
Som ingen kan förstå  
Hys in mig som en flykting
Jag behöver en öppen eld
Behöver inte vara lycklig
Vill bara inte vara själv