torsdag 25 februari 2016

Inte ett rop på hjälp

Smällfet på sorg
Uppspyd i en korg
Säljer jag min längtan på torg
I ett försök att få någon form av självlöshet
I en tro bort från evig tröstlöshet
Med en ny medvetenhet
Att min envetenhet
Är en och samma som den andra
Att jag kunde landa om jag bara flög
Men min knapp är trög
Jag ljög när jag sa att jag var ensam
Jag skrattar med de andra så gemensam och skämtsam
Fast det var också en lögn, jag ljuger hela tiden
Jag skrattar medan jag lider, och skriker när jag mår bra
Ta mig, Ta mig, Jag är till salu,
en för tre bland andra varur  
Ge mig en själsböna eller ett bröst att suga på
Jag krymper inåt och baddar sjuka sår
Det är ingen som frågar hur jag mår
Det är ingen som frågar hur jag mår
Fast jag tror de gör det, men jag glömmer bort att svara
Ärligt, vad livet är härligt, ja rent förfärligt!
Hade jag trivts i en vagga med vaggsångs musik
Är jag mogen nog att ta kritik, lyrik, lik, arsenik
Hade jag trivts i graven, JA!
Trivs jag med det här? Fast bara en gång till, och igen
Och om igen och åter och så vidare och varför
och en gång till, Ner och Ner och formulering
och frustrering och igen och igen och åter, åter
När jag har skrivit klart min gärna så kommer jag hjärna
Du strålande stjärna
(Poesins styrka och svaghet är att ingen förstår den.)  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar