söndag 15 september 2019

Jag sover på en hög av skräp

Jag sover på en hög av skräp
Vaknar av ett pipande alarm
En klockradio eller en mobiltelefon
Eller en diketsänd tvsändning av helgmålsbön
Allting faller ut, och tusen appar uppdaterar samtidigt
Tusen notifikationer från sociala sammanhang jag flyr från och tar skydd i 
Som tusen dörrklockor från olika dörrar som leder till mitt rum
Jag blundar bort, *ljudlöst*
I en kort evighet upphör jag att existera
Skräpet som lyfter min kropp och tynger mitt tak
Det börjar regna ner böcker från most-read-sidor ner i mitt ansikte  
Ord som har hoppats, sånger som vill sjungas, stiliserade ögonblick som vill bli ihågkomna 
Skräp och människoliv (som trots allt är det som håller en samman) ropar på mig
Det är ett överflöd, ett överflöd
Kan man älska hela världen och Denna Enda samtidigt?
Skräp! Skräp! Överallt!

- Men kan det återvinnas?  


*sammanbrott*

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar