söndag 22 september 2019

Till allt som vissnar och växer

Till allt som växer 
Och det som är
Till det som vissnar
Och det som tär
En dikt till livet
Och det som bär
En dikt till saknad
Och att va kär
En dikt till hösten 
Och till våren
Till nya strålar
Och de gångna åren
Till vart visset löv som skiftar i rött
Till skuggorna som mörknar 
över allt levande och dött
Till vårens första rosenknopp
Till ord som försonar 
och skänker nytt hopp
Till vinden som både kyler och svalkar
Till händer så starka men slits av valkar
Till den nyföddas skrik 
och den döendes suck
Till vattnet som skvalpar
Ner från berget kluck kluck
En tacksamhet för livet under Guds ögonblick
För en pust i universum, den tid vi fick

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar